Just sitting waiting. Cause waiting on love ain't so easy to do
Igar kom Gabbi hem, svavandes pa moln. Gud vad jag saknar den kanslan. Och idag fick hon ett mess och hela hennes ansikte grimaserade lycka. Blir alltid lite spyfardig nar jag ser den looken hos folk (men det handlar ju bara om att jag sjalv ar ensam och bitter). Gabster kan jag anda unna, men hon far i fortsattningen ta och skarpa sig. Sag ut som en liten skolflicka som just fatt sin forsta kyss. Nar jag anda klagar pa henne kan jag ju passa pa att skriva att min vardag handlar om att vanta pa Gabbi. Jag ar alltid klar och redo att bege mig ut i tid, men sitter alltid och vantar i minst en halvtimma pa henne. Trottsamt. Och inte suckar jag eller klagar jag heller. Nej, jag bara sitter och ler och vantar talmodigt. /d
Suck...
Kommentarer
Trackback
