Prosit!

Jag antar att det ar sant det dom sager ”man blir som man umgas”. Gabbi har blivit som mig, kritik polisen #1. Jag nos nyss och far hora att hennes trumhinnor spricker. Vad hande med ”God bless you”? Och inte vill jag halla tillbaka pa mina nysningar heller, for Ni vet val att varje gang man gor det dor ungefar 1000 hjarnceller? Och det har man inte rad med. So I’d say sneeze it away! /d
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

thedreamteam.blogg.se

Den har bloggen, handlar om oss - ”The Dreamteam”. En sondag formiddag, nykommen till USA, sitter Gabrielle alldeles sjalv pa ett obligatoriskt au pair mote. Efter en timma utan att nagon kommit fram och introducerat sig ar hon redo att kasta in handduken. Pa andra sidan stan tvingar sig en trott Diana upp ur sangen, efter en lang natt av festande, hon svar hela vagen till bussen i vetskap om att hon ar sen till motet och forbannar dessa trakiga moten och ar nara pa att skita i att kliva av bussen och fortsatta hela vagen hem. Istallet drar hon pa sig sina solbrillor och valjer att mota storstaden och dess alldeles for hoga ljudniva. Och tur var val det for sekunder senare moter Diana Gabrielle. En fras utbytes och sedan var var forsta dejt bestamd. Därefter tog det fart, och vad som idag kallas "The Dreamteam" växte fram. Från San Francisco, till Hawaii, till Vegas till Paris och slutligen nu Uppsala. Folj oss pa var resa genom varlden och genom var vanskap.

RSS 2.0